Garagerenovering del 2

Mycket mätande blir det när man är perfektionist och vill ha brädorna på ett visst sätt.

Gud så jag målade. Det hände att jag klev upp kl 5 och körde igång eftersom jag ändå inte kunde sova då det rörde sig väldigt mycket i magen.

Att snickra upp brädor är riktigt kul jobb, man ser resultat så snabbt. Jag spikade dock bara i 2 spik i varje bräda sen fick Fredric fixa i resterande. Mina fingrar var så tjocka och vätskefyllda att de domnade bort hela tiden. En spikpistol kanske hade varit nåt!

Och så här ser det ut idag. Ordentlig skillnad. Under takbiten som sticker ut från boden ska det bli ett litet växthus av gamla fönster som jag släpat med mig genom några flyttar.

Garagerenovering

För ganska exakt två år sedan gick jag hem på föräldreledighet med Gabriel så att han inte skulle behöva börja på förskola eftersom Joel snart skulle födas.
Vi bestämde lite hastigt under våren att garaget skulle bli årets renoveringsprojekt. Målet var att det skulle vara klart innan förlossningen och det hann vi näst intill.
Vi var oense om den gamla panelen skulle ner eller inte. Jag vägrade ha den kvar. Man kan ju inte bara gömma gammal skit liksom.

SÅ

Jag rev, rev och rev på egen hand med Gabriel bredvid och magen i vädret medan Fredric var på jobbet.

Vi hittade flera tecken på hur det sett ut förut. Från början var det mer ett förråd. Man kan se det på den andra typen av brädor och ett litet igensatt fönster och en fastsnickrad dörr med spår från ett lås.
Sen blev det ett garage någon gång i tiden som då till en början hade en dörr på framsidan. Historia är spännande.

Här har vi flyttat på fönstren. Shit alltså vilka fönster det satt i. De såg så tunna och lätta ut men tji fick jag. Jag stod där och bände bort foder och allt runt om sen var det dax att plocka ut fönstret. Oops, fanns inte en chans att jag orkade lyfta ner det på ett bra sätt så jag försökte trycka tillbaka det men då hade isoleringen lossnat och hamnat i vägen. Så där stod jag med min sju och en halv månad STORA mage och ett fönster som vägde nästan lika mycket som mig (i normalviktigt tillstånd). Jag skrek, FREDRIC HJÄLP! Han hörde mig som tur var då dörren var öppen. Annars hade jag väl fått chansa på att jag hunnit hoppa bort innan det nuddade marken.
Den visade sig vara riktiga skyddsglas. Ingen som tar sig in genom dom. Vi har ett som vi inte behöver ifall någon är intresserad.

Det var tur att jag var envis och ville riva bort den gamla panelen för det gjorde att vi kom fram till att bara ha stolpar i framkant och inte hela täckta sidor som innan (syns på första bilden i inlägget).
Här gräver vi ner plint för att ställa de nya stolparna på och lyfter samtidigt upp taket en del eftersom det hängt ner sig.

De nya stolparna är på plats.

 Gabriel har spikat i några spik i befintliga hål som bevisligen fungerar väldigt bra även i mina gamla lackskor!

Annars höll han till en hel del i tältet.

Fortsättning följer...