Tänk att man kan ha så olika tidsuppfattning beroende på var i livet man är.
För en månad sedan idag, föddes vår lilla Elin, vårt tredje barn.
Dagarna innan hon föddes gick så långsamt.
Sen började de springa iväg.
För första gången kan jag känna att jag gärna vill stanna tiden lite lite. Kan det vara för att man liksom är klar med det här barnafödandet nu och vill hinna njuta en aning mer? Samtidigt som jag funderar på vad just hon ska bli för individ och blir så nyfiken att jag vill att tiden ska skynda på lite mer.
Tur att vi inte kan ändra på tiden.
Den tickar på,
60 sekunder i minuten,
60 minuter i timmen,
24 timmar om dygnet,
365 dygn om året.
Skönt!
Liten men stor blir större.
4840 gram
57 cm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar